Ja, det är vad Cecilia Wikström säger i DN.
Det är positivt att det kommer förändringsförslag. Det är negativt att de kommer som förändringsförslag på en i grunden dålig lag, i stället för som en ny lag, som därigenom skulle behöva gå igenom den normala lagstiftningsproceduren, med allt vad det innebär av remissinstanser och omstöpningar, och framför allt, en parlamentarisk utredning över vad sverige egentligen har för behov av underrättelser.
Intressant är också att Wikström säger "I dagsläget innebär det kort sagt att man får spana på Ryssland". Betyder detta att ryssar inte är människor? Rätten till ett privatliv är en mänsklig rättighet, inte en svensk.
Jag har stor respekt för det arbete som jag antar har lagts ner bakom kulisserna för att över huvud taget komma så här långt. Det förslag som beskrivs i DN:s artikel, och hos HAX, är mycket mycket bättre än den lag som godkändes den 18:e juni. Denna lag var i sin tur betydligt bättre än den lag som bordlades i juni 2007.
Men detta räcker inte.
Varför är det här "så långt man kan komma", Cecilia Wikström? Varför skulle en parlamentarisk utredning inte kommit "längre"? Varför ligger vi fortfarande snubblande nära gränsen för de mänskliga rättigheter?
Det finns bara en sak att göra nu, riv upp!
Allt annat måste komma senare.
torsdag 25 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar