Efter många om och men har jag nu bestämt mig för att skapa en egen blogg, så jag slipper skriva av mig i kommentarer, Piratpartiets IRC-kanal, eller någon annan mer eller mindre (oftast mindre) politisk omgivning.
Bloggens namn kommer av att jag i snart sagt varje uttalande från våra Högt Ärade ledare ser åtminstone en undanglidning, eller ren lögn, vilken ofta verkar syfta till att vilseleda läsaren/åhöraren till att tro att hen läst/hört något som inte egentligen sagts. Detta är mycket effektivt sätt att undvika att svara på obekväma frågor, på gott och ont. Jag har full förståelse för att en i vissa frågor vill undvika att svara definitivt, antingen för att en själv är osäker eller oinsatt, eller för att opinionen för tillfället är vänd åt ett annat håll än en själv, men att i det fallet ändå verka som om man ger ett svar är åtminstone oärligt, och i värsta fall rent svekfullt.
Jag hoppas att jag kan undvika de tvetydigheter som bloggen namngetts efter i mina egna uttalanden, men precis som vanligt är det en bra idé att läsa allting både en och två gånger till, för att se till så att vad ni trodde stod där verkligen gjorde det.
Som avslutning på detta snabbt ihopslängda inlägg vill jag ge ett tips om en video, där en amerikansk advokat gör upp med lite vanliga missuppfattningar om (amerikanska) domstolar och polisväsende, och varför man aldrig, aldrig, aldrig ska prata med en polis. Lite överdrivet? Se filmen först, och se hur alla möjliga sorters uttalanden kan användas som bevisföring, bara man är lite uppfinningsrik.
Addendum: Jag insåg efter närmare eftertanke att jag borde förklara mitt syfte med att posta ovanstående film, vilket inte är så mycket syfte alls, utan mest att jag såg den häromdagen och fann den intressant. Kanske framförallt eftersom den tydliggör hur språk kan användas i olika syften.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar