De som läst denna blogg tror jag inte behöver förvånas över att jag röstar på piratpartiet. Eventuellt inte heller att jag är aktiv medlem, men jag har medvetet försökt hålla mitt "offline"-liv en bit bort från det jag skriver här.
Rick Falkvinges senaste inlägg får mig dock att fundera på varför jag egentligen håller mig hemlig på det sättet. Mitt svar är tudelat: Dels vill jag hålla mitt privatliv utom offentligheten, då sådant är ganska viktigt för mig, men dels så ska det inte spela någon roll vad jag har för bakgrund för att mina ord skall höras. Jag har läst strålande artiklar skrivna av allt ifrån gymnasieungdomar till universitetsprofessorer.
Nåväl, det kanske är dags för mig att stoltsera med den jag är och vad jag tror på.
Jag studerar till civilingenjör i teknisk datavetenskap på Umeå universitet, och jag har här engagerat mig både inom studentkåren och på andra sätt. För tillfället extraknäcker jag som systemingenjör på institutionen för datavetenskap, och bland annat därigenom har jag kontakt med många mycket kompetenta forskare och systemadministratörer (bland annat en hög av Leif Nixons kollegor).
Inget av detta spelar någon större roll i detta internets tidevarv där vem som helst kan bli expert genom fria källor och för lite fritid, förutom det faktum att jag har lite papper på att jag kan någonting.
Jag har med stigande oro sett på medan Bodströmsamhället med mera krypit närmare, men liksom många andra blev FRA-härjet en väckarklocka. Jag följde diskussionerna på diverse bloggar långt innan, och blev mer och mer förvånad för varje dag som tystnaden från traditionell media var kompakt. Efter omröstningen, snabbputsningen, och genomklubbandet så insåg jag att ingen kommer att rädda demokratin i Sverige om inte jag gör det.
Lite dramatiskt, kanske, men det är i ärlighetens namn så det känns.
Min förhoppning är att Piratpartiet med min hjälp kommer ta sig in i EU-parlamentet, och framför allt i riksdagen. Jag hoppas att dagens "demokrati" får sig en ordentlig reform. Framför allt hoppas jag att våra politiker slutar bete sig som om deras positioner vore av Gud givna och börjar lyssna på oss, väljarna. Det är faktiskt vi som har makten.
Jag är piratpartist, och förbannad för att det ska behövas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar